Varför hampa?

Hampaplantan är en väldigt näringsrik växt som innehåller över 400 verksamma ämnen. Unikt för hampan är dess cannabinoider, dessa ämnen är till och med uppkallade efter Cannabis Sativa, som är hampans latinska namn. Förutom cannabinoider innehåller hampan även stora mängder terpener, vitaminer, mineraler, aminosyror och fettsyror och är en rik näringskälla för människor och djur.

Blommor och blad

Våra kosttillskott är fokuserade på hampans blommor och blad. Det är den delen av växten som har störst koncentration av cannabinoider, även terpener förekommer rikligt här.

Hampaplantan innehåller över 100 olika cannabinoider och omkring 140 terpener. Dessa ämnen har en fysiologisk verkan i våra kroppar, alla på sitt unika sätt. Gemensamt för dem alla är att de har förmågan att påverka receptorer i våra kroppar och kan på så sätt bidra till kroppens normala funktion.

Hampafrön

Hampaplantans frön är ett av världens mest näringsrika fröer. Dessutom är de lätta att äta och smakar riktigt gott! Hampafröet är en fullvärdig proteinkälla, med alla 9 essentienlla aminosyror, samtidigt som det har en optimal balans av fettsyror i form av av omega 6 och omega 3. Det är även utmärkt källa av fiber, vitaminer och mineraler.

Hampans Historia - Cannabis Sativa

Cannabinoider och det endocannabinoida systemet

Cannabinoider som kommer från växtriket kallas fytocannabinoider, där suffixet fyto betyder att de kommer från en växt. CBD, CBG, CBN och THC är exempel på fytocannabinoider som finns i hampaplantan. Hos oss människor, och alla andra däggdjur, tillverkas motsvarande ämnen i våra kroppar. De kallas endocannabinoider, där endo betyder inre — alltså inifrån vår egen kropp.

Vad som är speciellt för cannabinoider, oavsett om de kommer från kroppen eller från en växt är att våra kroppar har receptorer som de kan påverka och binda till. Cannabinoider är alltså inte vilka ämnen som helst för våra kroppar — de är signalsubstanser, precis som exempelvis hormoner är signalsubstanser.

Det nätverk av receptorer och endocannabinoider som vi har i våra kroppar kallas för det endocannabinoida systemet (ECS). Dit räknas för närvarande två cannabinoidreceptorer, CB1 och CB2. Där CB1 finns framförallt i hjärnan, ryggmärjen och det perifera nervsystemet och CB2 finns framförallt i immunsystemet. Förutom där så finns det cannabinoidreceptorer i de flesta av kroppens organ och hormonproducerande körtlar: bland annat i hypofysen, levern, lungorna, sköldkörteln, njurarna, fortplantningsorganen, thymus och mag-tarmsystemet.

Den främsta funktionen av ECS är att upprätthålla homeostas (balans) i kroppen. ECS samverkar med de flesta av kroppens system och spelar en stor roll i att hålla dessa system i balans. Centrala nervsystemet, hjärt- och kärlsystemet, immunsystemet, hormonsystemet, andningssystemet och det muskuloskeletala systemet är några exempel där ECS bidrar till och bibehåller en normal funktion.

Cannabinoider i industrihampa

Av hampans över 100 olika cannabinoider så är CBD, även kallad cannabidiol, den cannabinoid som finns i störst koncentration i industrihampa. Produkter med blommor eller extrakt från hampan innehåller därför i allmänhet mer CBD än andra cannabinoider. Cannabidiol är antagligen mest välstuderade cannabinoiden inom forskning och den mest kända cannabinoiden efter de senaste årens uppmärksamhet i media.

Tetrahydrocannabinol, även känd som THC, är kanske mest känd för att vara ansvarig för cannabisplantans berusande effekt, och är i allmänhet narkotikaklassad. Industrihampa innehåller högst 0,2% THC, och är undantagen en sådan klassning. Tack vare det låga innehållet THC ger produkter med cannabinoider från industrihampa ingen berusande effekt.

Andra cannabinoider som förekommer i indstihampa är bland annat:

  • CBDa – cannabidiolsyra, finns framförallt i färskt växtmaterial.
  • CBDv – cannabidivarin, som liknar CBD men som har en kortare ”svans” av kolföreningar.
  • CBG – cannabigerol, förekommer i störst koncentration tidigare i växtfasen och sedan omvandlas till CBD och THC.
  • THCa – tetrahydrocannabiolsyra, en icke narkotikaklassad cannabinoid, som precis som CBDa finns i större koncentration i färskt växtmaterial.
  • CBN – cannabinol, bildas då THC/THCa bryts ner i växtmaterial som fått ligga en tid.
  • THCv – tetrahydrocannabivarin, en icke narkotikaklassad cannabinoid, som i likhet med CBDv har en kortare ”svans” av kolföreningar än sin motsvarighet THC.

Hampans fytocannabinoider är framförallt kända för att de samverkar med kroppens endocannabinoida system.  Men de påverkar även många fler receptorer än de som räknas till ECS och har därmed många sätt som de kan bidra till kroppens naturliga funktion.

Terpener i industrihampa

Terpener förekommer naturligt i alla växter och är de ämnen som ger dem dess karaktäristiska lukt och smak. Det finns över 40 000 identifierade terpener – de är den största och mest varierade gruppen växtämnen. Nedan nämns 10 av de vanligaste terpenerna i industrihampa samt några andra växter som de finns i:

  • Beta-karyofyllen – en terpen som faktiskt samverkar med ECS. Finns även i svartkummin, nejlika, humle, basilika, oregano, svartpeppar, lavendel och rosmarin.
  • Beta-myrcen – lagerblad, Ilang-ilang, vild timjan, persilja, kardemumma och humle.
  • Alfa-pinen – namngiven efter tall men finns även i andra barrträd, humle, lager, lavendel och rosmarin.
  • Karyofyllenoxid – bildas då beta-karyofyllen bryts ner finns förutom i hampa i exempelvis citronmeliss och eucalyptus.
  • Alfa-humulen – har fått sitt namn av humle men finns även i tall, apelsinträd, tobak och grönmynta.
  • Ocimen – mynta, persilja, peppar, basilika, mango och orkidéer.
  • Beta-pinen – har precis som alfa-pinen fått sitt namn efter tall men finns även i spiskummin och humle.
  • Terpinen – äpple, syren, spiskummin och tea trea.
  • D-limonen – har fått sitt namn från citron. Den bidrar till citrusfrukters karakteristiska doft och smak.
  • Eukalyptol – namngiven efter eukalyptus och finns i lagerblad, tea tree, malört, rosmarin…

Terpener spelar en stor roll för växternas hälsa och har även en fysiologisk verkan i våra kroppar. Exakt hur de fungerar är ännu ett relativt outforskat område, olika terpener verkar dessutom på olika sätt. Men precis som cannabinoider så påverkar de flesta receptorer och kan på så sätt bidra till att upperätthålla kroppens naturliga balans.

Tio anledningar att äta hampafrön

Trots namnet är hampafröet egentligen en frukt som innehåller ett frö. Hampaplantans frön är ett väldigt balanserat livsmedel som är mycket näringsrikt. Skalade fröer innehåller inga spårbara mängder av cannabinoider. Här är tio anledningar att äta hampafrön:

1. Gott och lätt att äta

Hampafröet har en nötig smak som skulle kunna berskrivas att påminna om valnöt. Du kan strö skalade hampafrön på yoghurt, fil, gröt eller mackan. Blanda dem i smoothies, sallader grytor, soppor och bakverk.

2. Högt proteininnehåll

Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunsystemet av proteiner. Protein är därför viktigt för hela kroppens funktion.

Skalade hampafrön har ett högt proteininnehåll och består av nästan en tredjedel protein. Om du äter tre matskedar skalade hampafrön så får du i dig närmre 10 gram protein, de är därför en utmärkt källa till protein från växtriket.

3. Alla essentiella aminosyror

Protein byggs upp av cirka 20 aminosyror. Nio av dem är essentiella, det vill säga att vi regelbundet måste få i oss dem via maten eftersom kroppen inte själv kan producera dem. Hampafrö är en fullvärdig växtbaserad proteinkälla eftersom de innehåller alla 9 essentiella aminosyror.

4. Lättsmält protein

Hampafrön är mer lättsmält än exempelvis sojabönor/sojaprotein och många proteinkällor från djurriket. Det medför att de aminosyror som finns i fröna tar upp effektivt och kan användas av kroppen.

5. Högt innehåll av fleromättat fett

Skalade hampafrön innehåller totalt ca 35% fleromättat fett, och är en utmärkt växtbaserad källa av fleromättade fettsyror som annars framförallt finns i fisk.

6. Optimal balans av omega-6 och omega-3

Hampafrön innehåller fettsyrorna omega-6 och omega-3 i proportionerna 3:1. Världshälsoorganisationen (WHO) har erkänt hampa som ett livsmedel med optimal balans mellan dessa essentiella fettsyror. Det gör det till ett mycket bra källa för att få i sig omega-3 och omega-6.

7. Högt fiberinnehåll

Skalade hampafrön innehåller ca 8% fiber. Fiber i maten bidrar till en större mättnadskänsla, samtidigt som de bidrar till normala blodfett- samt blodsockernivåer.

8. Innehåller mineraler

Oskalade hampafrön innehåller en större mängd mineraler efter som de till stor del just finns i skalet. Men även skalade hampafrön innehåller bl.a. järn, magnesium, fosfor, zink, mangan och kalium.

9. Innehåller vitaminer

Hampafrön innehåller ett flertal vitaminer. Framförallt har de ett högt innehåll av vitamin A och vitamin D, samt är en källa för E-vitamin.

10. Prova hampamjölk

Hampamjölk är en näringsrik dryck, det kan också vara ett alternativ till annan sorts mjölk, och den är lätt att göra själv. Prova dig fram för att hitta din variant…

Grundrecept hampamjölk:

1-2,5 dl skalade hampafrön (ju mer desto krämigare mjölk)

1 liter vatten

valfritt;

1-3 msk sötning (t.ex. honung, agvesirap, kokossocker eller dadlar)

en nypa smaksättning (t.ex. kardemumma, vanilj)

Lägg hampafrön i blöt ca 10-24 timmar, häll sedan av blötläggningsvattnet. Mixa hampafröna tillsammans med övriga ingredienser i några minuter tills allt är finfördelat. Sila sedan genom en silduk eller frömjölkspåse. Drick eller förvara din mjölk i en flaska i kylen!